2 Kasta dig loss

Kasta loss är det man gör när man ska ut på sjön. Det skiljer sig från att kasta kottar, snöbollar eller kasta gris på det att det är sig själv man kastar ut på havets våg. Det kan se lätt ut, men det är bara som det ser ut. Man ska nämligen inte bara göra rätt, man ska göra rätt på rätt sätt. Att göra fel är faktiskt också ok, bara man gör det på rätt sätt. Detta gäller allting på sjön.

Först gäller det att ta sig ombord. Man kan ta tag i båtsnöret, fast säg förtöjnings-tampen så blir kaptenen glad, dra in båten, hoppa och blunda. Det kan gå, om du har tur. Ett annat trick är att ställa sig på tampen, så båten kommer närmare, och sen kliva över på tampen, vilket får båten att komma ännu närmare. Enklast är dock att be den där kapten-båtägaren som bundit båten så himla långt ut att hoppa ombord, släppa lite på repen bak i aktern och sen hålla in båten medan du kliver ombord.

När du väl kommit ombord måste du antagligen gå iland igen. All packning som ni tagit med er måste nämligen bäras ombord. Enklast görs det genom att man langar sakerna från bryggan till båten. Att balansera med packning på linan mellan bryggan och båten är det sämsta sättet, även om jag för det mesta brukar göra så.

Sen ska allt packas in på rätta stället. Det kallas att stuva, vilket antagligen beror på resultatets likhet med makaronirätten. Motorn ska startas och sen säger kaptenen så vänligt att du kan väl göra loss. Det betyder att du ska knyta upp snörena där fram så båten kan åka ut. Om båten ligger i sin hemmahamn ska antagligen linorna ligga kvar vid bryggan. Om inte så bör linorna sitta fast med båda ändar i båten. Då ska man knyta upp ena änden och dra ut den från öglan i bryggan. När du har gjort det säger du till kaptenen som blir panikslagen. Du får inte kasta loss förrän jag säger till, skriker han då, varvar motorn på högvarv, lossar akterförtöjningarna och börjar backa ut.

Nu förväntas du "hålla ifrån", dvs symboliskt trycka iväg grannbåtarna, helst på båda sidor samtidigt, så att det inte blir några repor på någon av dem, vilket det blir. När ni kommit ut och vänt båten mot havet är det dags att skjuta upp förtöjnings-tamparna. Skjutandet gör man med armarna. Man tar repet i ena änden och med den andra mäter man upp en famn, lägger den biten i cirkel till den hand man håller änden och fortsätter likadant tills hela repet är en rulle. Då virar man änden runt och sticker den igenom och hänger upp det hela på lämpligt ställe. Att skjuta upp rep är den huvudsakliga sysselsättningen på en båt.

När ni kommit ut på vattnet är det dags att gå tillbaka till bryggan, hoppa iland och kolla att bildörren verkligen är låst. Om ni inte nu kommer ihåg att fylla dricksvatten kommer ni att vara väldigt sura när ni ska borsta tänderna i saltvatten i den fina naturviken i kväll. För att inte tala om stämningen vid frukosten. Kvällsmaten brukar lösa sig i annat.

Åter ute på öppet vatten stundar båtresans utan jämförelse viktigaste uppgift: Puttifrånkuddarna ska tas upp. På sidan av alla båtar hänger uppblåsbara plastkorvar som ska skydda de glänsande friborden, dvs ytterväggarna på båten, från att få märken från andra slarviga båtar som kommer och går vid bryggan. Men ute till sjöss ska de knytas loss och läggas undan. En kapten som för sin båt med fendrarna ute är en dålig människa och en usel sjöman. Allt enligt en urgammal ritual som sitter i ryggmärgen på varje sjövan människa. Bara Vaxholmsbåtar är undantagna.

Nu är det dags att "sätta" segel. Det är när man hissar upp det i masten. Först måste man dock packa upp seglen ur sina paket. Storseglet sitter numera kvar på bommen hela sommaren, men invirat i ett bomkapell och fastbundet med beslagsband. Riktiga lyxlirare rullar ihop den inne i masten. De kan hoppa över det här stycket. Focken kan ligga i en påse under däck, men är nuförtiden oftast hoprullat runt "förstaget, som går från frammen - som heter fören - på båten upp i masten. Den kan vara inpackad i en strumpa som man måste ta av.

Sen drar man i snöret som går till storseglets topp. Har man tur finns storfallet framdraget till taket vid nedgången till ruffen. Annars måste man upp ovanpå båten - på däck - vid masten och sätta seglet. Då måste rorsmannen köra sakta rakt mot vinden, så att seglet fladdrar utan att fånga vinden. Annars orkar man aldrig dra upp det och båten sticker iväg för segel åt helt fel håll. Det är inte bra. Bättre att styra mot vinden medan man hissar storen. När seglet är uppe "faller" rorsmannen åt lämpligt håll och skotet spännes så att det passar vindriktningen. Motorn stängs av, focken rullas ut och skotas. Det blir alldeles tyst.

3 Knyt en kärring

Till början